måndag 11 mars 2013

du

När marken liksom försvinner under fötterna, och man plötsligt inte längre har någonting att stå på. Ingenting att balansera på eller lägga sig ner mot. Man har ingenting. Luften tar slut. Störtar ner mot ett ändlöst mörker, någonting främmande och ovälkommet. Ville ingenting av det här. Ingenting var menat att bli så här. Att sluta så här. Inte så här. Ingenting är som förut. Ingenting kommer någonsin att bli som förut. Förut är borta, raderat, glömt. Allt som en gång betydde någonting har längre ingen betydelse alls. Ingenting är längre viktigt, inte ens lite. Letar efter svar, men vet redan. Nekar, men förstår. Ser klart och tydligt hur historien plötsligt tog slut. Läste den ord för ord. Stavelse för stavelse. Det som började som en barnsligt vacker askungen-saga slutade som en skrämmande spökhistoria. Livrädd. Klumpen i magen växer. Klumpen i halsen väntar på att explodera. Huvudet känns tomt fast det snurrar av ett överflöd av tankar, känslor, minnen, hopp, tro, vilja, oro, trötthet, vrede, ängslan, syner, förtvivlan, insikter, kärlek och hat.

Försöker hitta avstängningsknappen. Vill stoppa filmen. Bränna boken. Vakna ur mardrömmen. Sluta falla. Vill inte ner mer. De säger att man kommer till en punkt där man träffat botten och den enda vägen är upp, men hur långt är det kvar tills jag slås sönder mot marken. Är redan sönder, men oförmögen att laga. Försöker hela tiden, men ingenting tycks fungera. Jag fungerar inte utan dig. Är vilsen utan dig. Jag vill hitta hem igen, men det finns inget hem att hitta. Det har du gjort klart för mig. Jag finns inte. Betyder ingenting. Glömd. Raderad. Borta. För alltid. Har varit så dum. Är så dum. Var så blind. Önskar att jag fortfarande var det. Vill stänga av allt. Blunda för alltid. De säger att alla förtjänar en andra chans, men alla verkar inte ha det privilegiet. Alla får inte en andra chans. Vissa av oss glöms bort. Kastas bort. Är utan värde. De säger att äkta kärlek gör ont, men detta dödar mig nästan. Vill också kunna glömma och radera. Det verkar så enkelt för alla andra. Det finns ingenting att komma ihåg längre. Det finns ingenting jag vill komma ihåg längre. Bara glömma.. för evigt. Precis som du. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar