Räven raskar över isen..

I söndags passade sambos familj på att njuta av vädret och gav sig ut på den frusna sjön med hundarna. Sambo som är duktig på skridskor gled runt som en konståkare på isen, och han jagades av hundarna och tvingades tvärnita hela tiden för att inte riskera att halvera en liten cocker som kom farande mot honom. Dagar som denna är sådana som gör att jag ibland kan tänka mig att acceptera årstid och temperatur. För att om man tänker på allt i en helhet så blir det perfekt, och det finns ingenting man vill ändra på, för då hade det inte blivit samma sak och därför inte heller lika bra.

Det är en overklig känsla som går genom kroppen när det går upp för en att man går på en sjö, och står på de ställena som man normalt ror sig fram till, och hoppar på det stället där fisken nappar som bäst.

Normalt brukar jag ha en massa text, men idag låter jag bilderna beskriva denna härliga, härliga söndag.

Min eleganta konståkare.

Svägerska med sin lilla hund.

Kan vara den finaste bild jag någonsin tagit.

Sambo med familj

Avslutar med världens roligaste bild på lillhunden. Haha, någon är ju glad :)