Herrejisses, vilken orolig natt. Har inte kopplat av en sekund och stökat och bökat hela natten. Vet inte vad det kan bero på riktigt, men har en fundering på om det kan vara alla de kilon påskmat jag vräkt i mig i helgen som fått mig lite ur balans. Det sägs att när man äter går all energi ner i magen för att bearbeta, därmed förklaringen till att man ofta blir trött efter en smaskig måltid. Och eftersom jag gått runt mest som ett fullmatat kolli hela påskhelgen är det kanske inte så konstigt att när energin väl kommer upp i hjärnan igen blir det en smärre chock för alla små celler och sånt när information och intryck plötsligt börjar bearbetas igen efter ett glapp på typ fyra dagar.
Först drömde jag värsta mardrömmen att det plötsligt var en spök-katt som strök omkring i lägenheten och var superaggressiv och som jag var jätterädd för och att den attackerade mig och så tog Sambo den och så fick han ett katthuvud och en jättetjock kropp och började krypa på alla fyra och vara asobehaglig och liksom jaga mig. Vaknade i panik med hjärtat i halsgropen, knuffade sambo i ryggen och sa att jag tyckte att han kunde vända sig om och hålla om mig för att jag var rädd. Sen när han väl gjorde det låg jag och tyckte att det var ännu obehagligare med honom så nära mig, och bara väntade på att katthuvudet skulle ta form. Brr..
Plötsligt befann jag mig på en fest med samma människor som jag festade med i helgen. Fast i rummet var det två stora matbord, och alla satt vid det ena utom jag som satt själv vid det andra. Jag reste mig upp och gick därifrån, antar att jag skulle hem i stället. Jag gick på en stig i skogen som låg längs en sjö och från ingenstans dök värsta stora brunbjörnen upp mitt på stigen, bara några meter framför mig. Jag höll andan och kände pulsen öka. Stod helt stilla och hoppades att den inte skulle se mig. Allt verkade gå bra tills någon började vissla. En kvinna gick längre bort och visslade som på en hund. Björnen reagerade också på ljudet och jag var livrädd att den skulle se mig och tro att det var jag som lät. Hukade mig och förflyttade mig bakom en stock. När kvinnan kom närmre ryckte jag tag i henne så att hon landade bredvid mig bakom stocken i säkerhet från björnen. Jag pekade och sa att hon inte kunde vissla för att den kunde höra oss, och hon förklarade oroligt att hon bara visslade på sin hund som var bortsprungen. I samma sekund gick björnen mot vattnet och plockade upp något dött djur och slängde upp det i luften och när det slog i marken och när den slet av ena benet såg jag att det var en vit/beige bulldogg och förstod direkt att det var kvinnans hund. Hon fick fullständig panik och ställde sig upp och skrek och innan jag hann reagera hade björnen släppt sitt byte och satt fart mot oss med blodiga tänder och ett öronbedövande morrande. Och så vaknade jag igen.
Det var den nattsömnen. Ingen ro och ingen vila. Bara en massa oroligheter och panik. Fan. När klockan ringde var jag inte ens trött för att jag hade inte sovit så länge att jag hunnit komma in i någon vidare djupsömn i alla fall. Kaffebryggaren har gått på högtryck hela dagen och i kväll ska vi ut och springa, hrm, vi får väl se om jag håller mig vaken tills dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar