Mardrömmar

Halsen gör ont sådär längs hela käkbenet och upp under öronen. Jag har ett högtryck i huvudet som verkligen känns i öronen och huvudet värker så mycket att jag snart blir tokig. Är jobbigt trött i kroppen hela tiden. Igår gick jag och la mig strax efter tio på kvällen, och vaknade inte förrän larmet drog igång klockan tio i morse. Och jag kände mig inte ens utvilad.

Utöver en otäck mardröm om en liten tioårig pojke som dödat en jämnårig kille och gömt denne i vårt städskåp och sedan åt upp sitt offer kroppsdel efter kroppsdel, sov jag gott hela natten. Sambo var en riktig gentleman och väckte mig när han märkte att jag drömde något obehagligt, han sa att jag hade börjat andas konstigt, typ stressat. Ogillar mardrömmar, är rädd så länge efteråt. Precis när sambo väckte mig hade den lilla skitungen ätit upp den döda, lite förtorkade, pojkens käke och satt hopkurad bredvid sitt offer i städskåpet och tittade med sorgsna ögon rakt på mig. Som om han egentligen inte ville vara där, som om han inte kunde hjälpa det, och ville ha hjälp. Samtidigt som man fick den start obehagliga känslan av att de sorgsna ögonen var ett spel, och tittade man djupt in i dem tyckte man snarare att han hånlog.

Är så trött så trött och det blir en tidig kväll idag också. Hoppas på en mer rofylld natt utan läskiga små pojkar, eller i synnerhet zombies, som brukar vara en central del i mina mardrömmar. Håller tummarna för att jag inte är inne i en period igen där nattsömnen präglas av mardrömmar och panikångest. De senaste åren har jag kommit in i ett mönster där jag i några veckor i följd drömmer jättemycket som jag alltid kommer ihåg till en viss del och som oftast är rena skräckupplevelser, och så tar det helt plötsligt slut och så är det lugnt i några månader fram tills nästa omgång. Är så glad att jag har sambo som kan väcka mig när dessa perioder drar igång, och som kan lugna mig i mörkret när jag fortfarande är uppstressad och rädd.