F som i Fika

Ibland händer det så bra saker att jag inte kan sluta le riktigt, och fast den känslan är helmysig känns det ändå lite töntigt att sitta och smila för sig själv. Idag har varit en sådan dag som har dragit extra mycket på mungiporna och det har kompenserat upp de starkt deprimerande minusgraderna som numera håller i sig långt in på eftermiddagarna.

JOE var här på fika idag, och som en riktig gäst hade hon med sig kaka till kaffet. Fast det var inte vilken kaka som helst, det var en supergod, hembakad kaka med massor av socker och smör och kokos och grejer. Den hade allt som faller mig i smaken, och som den kakbakerska jag är, bad jag genast om receptet till min samling. Att fika kan vara bland det bästa jag vet. Kaffe, kaka och skvaller gifter sig så fint och är perfekta ihop. Fika är definitivt på min topp-tio lista, och jag tror att kärleken till detta fantastiska evenemang kommer från Sveriges kanske mest rutinerade fikatanter. Mormor, mamma och en skvätt gammelmoster har utan tvekan lagt grunden åt mig, och är anledningen till att jag idag ser fikan som ett viktigt delmoment i alla former som inkluderar umgänge. Att bara ta en kopp kaffe är givetvis gott, kaffe är alltid gott, men lägger man till den där munsbiten och brer på med lite mysigt småprat har man genast satt en guldkant på hela dagen. Jag är en alla tiders fikatant, och jag kan sätta pengar på att mamma, mormor och gammelmoster är hur stolta över mig som helst.