In Flames Scandinavium 2011

Det finns egentligen inga ord för att förklara denna fantastiska helg på ett rättvist sätt. Ska göra mitt bästa för att försöka, och det kan bli helt okej om du tänker att allt jag beskriver egentligen var miljoner gånger bättre.

Biljetterna har varit fixade i flera månader, det har varit en sjukt lång väntan. Jag, EH och hennes sambo AB skulle till Göteborg, till Scandinavium, för att se In Flames. Igen. Detta var min fjärde gång och jag vill med stor övertygelse påstå att detta var den bästa spelningen hittills. Jag tänkte inte åka och se dem först, för att det senaste albumet, Sounds of a playground fading, hade lämnat mig rätt oberörd. Tyckte inte att det var så bra som de senaste två, Come Clarity och Sense of purpose. Och det var inte ens i närheten av Clayman, ett album som också ligger högt på listan. Anders Fridén (sångare, In Flames) sa igår att det var svårt för dem att göra en set-list, för ofta så gör man dessa listor genom att plocka ut de hits man haft. Och eftersom de bara har haft hits finns det inga speciella låtar att plocka ut. Jag förstår precis vad han menar, för det är precis så det är. Det finns ingen dålig låt, och varje gång de började spela nästa blev man överlycklig och skrek för att just det låten är så snuskigt bra.

"Om Trigger fick hallen att lyfta, så skickade allsångsversionen 

av Come clarity taket till månen och med Only for the weak 

är det ren science fiction." (Martin, GT 2011-11-20)

Eftersom turnén var för nya albumet tvekade jag som sagt först på om jag skulle åka och se dem, hade ju sett dem innan och då var det sjukt bra skivor det handlade om. Kan säga som så att In Flames spelade nya skivan rakt in i mitt hjärta, och jag lyssnar nu på albumet med helt nya öron. 

"Tajtare är någonsin" och "In Flames regerar på hemmaplan" skriver Kai Martin i GT, och det är så rätt! Det är nästan så att gåshuden fortfarande sitter i, och man önskar att tiden gick att spola tillbaka. Martin vet precis hur orden ska läggas och genom att citera GT kommer jag ett steg närmre ett rättvist inlägg. Det är ju nästan poesi, så fint som det är.

Set-listen från Scandinavium 19/11 2011 (GT)

1. Sounds of a playground fading

2. Deliver us

3. All for us

4. Trigger

5. Alias

6. Colony

7. Swim

8. The hive

9. Quiet place

10. Where the dead ships dwell

11. Fear is the weakness

12. Come clarity

13. Ropes

14. Darker times

15. Liberation

16. Only for the weak

17. Delight and angers

18. Cloud connected

19. The mirror's truth

20. Take this life

Detta var sinnessjukt mäktigt, ingen tvekan om det. Allsången i Come clarity var obeskrivlig, och när alla tog upp och tände sina mobiltelefoner förvandlades hela Scandinavium till en stjärnhimmel. Jag sitter nu på YouTube och tittar på klipp som folk redan lagt upp och lipar nästan av känslan att ha varit just där. Sedan jag första gången hörde In Flames har en av mina absoluta favoritlåtar varit Only for the weak, och känslan när de körde den är.. jag vet inte.. overklig. Klippet som kommer är just denna låten från just denna kvällen, och är det någon som inte är intresserad av vad Herr Fridén säger till oss, publiken, så är det bara att spola fram till ungefär 3.55 så sätter låten igång. Så fint. Så bra. Jag dör.