Att det ska vara så svårt att ta ett beslut. Bara att göra kaffe är lite jobbigt, ska jag ha fyra eller sex koppar? Hur kaffesugen är jag? Hinner jag dricka upp allt kaffe innan det bränner vid i kannan? Det blir ofta sex koppar, och så får jag alltid hälla ut minst en kopp för att den bränns vid. Det är sambo som tar de flesta besluten här hemma, jag står för den lilla planeringen vi har, och han tar besluten inom den. Jag bestämmer när vi ska äta, och han bestämmer vad vi ska äta. Och säger han att jag ska bestämma får jag liksom små ryckningar i hela kroppen och blir lite arg och väser mellan tänderna att han måste kunna ta ett beslut någon gång. Låter kanske taskigt, men jag kommer undan och han får det han är sugen på. Alla vinner på att jag inte behöver bestämma.
Fyller år den 24 Januari, och våra föräldrar ska komma hem till oss på fika. Nu kommer den där jobbiga beslutsångesten särskilt in. Jag vill, givetvis, bjuda på något eftersom det inte bara är en vanlig fika. Vi firar faktiskt födelsedag. Frågan är vad man ska bjuda på, och hur mycket man ska bjuda på. Har tiotusen idéer och samtliga har bytts ut minst tre gånger var. Nu har jag slopat alla tidigare planer och bytt ut till helt nya och hoppas att jag inte ska ändra mig igen. Hrm. Lycka till, typ. Jag vill ju att det ska bli bra, inte för mycket och inte för lite. Svår balans. Och jag har miljoner goda recept som bara väntar på att testas. Vilket ska prioriteras? Har en del att göra, känner jag. Detta är i och för sig roligt, tycker att det är kul att leta recept och jämföra och kritiskt granska. Ska bara bestämma mig för vilka recept jag ska utföra också, och det är svårare för en som inte ens kan bestämma vilka strumpor hon ska ha på sig. Så nu sitter damen här med en av varje. Ja, sambo har redan kommenterat det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar