Efter 12 långa dagar kom sambo hem igen i fredags, och som jag hade längtat. Blev en sån där tjejtjej och ställde klockan för att hinna göra mig extra fin tills han skulle ramla in genom dörren. Blev klar med ungefär en timmes marginal och satt en stund vid datorn innan det rasslade till i dörren. Efter ett rätt långt kramochpusskalas gick han raka vägen till sängen och bäddade ner sig. Mummlade något om "åh, min säng, äntligen.. så mysigt.." och så försvann han under täcket och drog av en rökare. Själv stod jag och tittade på honom och log, nu var allt som vanligt igen. Gick och satte igång kaffet och hämtade snickerskakorna som jag bakat åt honom för att han skulle komma.
Det där med att "allt var som vanligt" var supermysigt när han låg och mummsade kakor i sängen, men när han förflyttade sig till teven försvann den där uppskattningen lika fort som den kommit. Hysteriskt zappande och text-tv, ni som läst Ge mig kontrollen över kontrollen vet vad jag pratar om. Förstod att min tid med ett normalt teve-tittande var över. Välkommen hem, älskling.
Vi var och såg Ljust & Fräscht med mamma och pappa i går med, riktigt riktigt rolig show! Vi var dessutom också och åt på restaurang innan, väldigt god mat, men lite sämre service tyvärr. Oavsett så var söndagen i sin helhet med mamma och pappa på besök fantastiskt bra. Jag och sambo fick varsin biljett i födelsedagspresent, och gud så nöjda vi båda två var :) Tackar och bockar och bugar igen för en kanondag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar