Nu var det ett tag sedan

Internet, som vi betalade nästan tusen spänn för, och som skulle täcka de två månader vi är här la av efter nästan exakt en vecka. Och det är så omständigt att ta sig dit att vi helt enkelt fortfarande sitter och tittar på wifi-mojen hemma och väntar på att det där krysset ska försvinna så att den kan börja fungera igen. Jag har blivit stammis på Coffeebean och sitter här mellan 10-17 nästan varje dag, så att jag kan ha tillgång till internet. Jag har mitt bord i mitt hörn med mitt el-uttag och jag beställer alltid en bagel med cream cheese och en stor kaffe med mjölk till frukost, och en ny kaffe och en chocolate chip cookie runt 13-14 som eftermiddags-fika.

Examenarbetet har satts igång och jag har blivit fullständigt nedslagen av det engelska språket. Jag kan göra mig förstådd, och jag har baskunskaperna, men det visade sig vara allt annat än tillräckligt. Det kommer ordna sig, jag är en fixare, men erkänner att jag blev rätt grymt försjunken i deppiga tankar igår och var med klumpen i halsen och tårarna i ögonen beredd att ge upp. sen tog jag tag i kragen, köpte en asgod frappochino och började om. Det går bra nu.

Vi var ute och partajade i helgen, Alexander blev dålig och vi fick gå hem med honom. Jag och Simon var fortfarande goa och glada, så vi gick till vår fina, privata strand mitt i natten och satt och lyssnade på vågorna och gick barfota vid strandkanten och njöt av livet. Sen, fyra timmar senare, vaknade jag av att jag blev blöt om fötterna och att armen gjorde ont. Jag tittade yrvaket upp och såg Simon någon meter ifrån mig, helt utslagen. Väckte honom, vi borstade av oss sanden och så gick vi hem. Vilken grej. heheee.

Observationerna på skolan har dragit igång denna veckan. Skolan är uppdelad med Infants på ena sidan, och Juniors på andra. Idag var jag bland Infants, sex-åringarna, och kollade deras mattelektion. De satt i 1,5 timme med samma stencil med tvåans multiplikationstabell. I början tyckte de att det va kul, sen dog intresset ut mer och mer. Efter 45 minuters effektivt och koncentrerat arbete (som jag tycker är skitlänge för en sex-åring att sitta) började de halvsova och gå runt och göra annat. Förstår dem. Jag blev själv både uttråkad och rastlös. Och så var jag varm! Skolan kräver att vi ska ha långbyxor och minst t-shirt (men helst skjorta) för att vi ska se professionella ut. Gah.

Premiär-åt på KFC idag med Simon när vi kom hem efter skolbesöket. Fy fasen va gott! Och så va det beläget precis vid stranden, underbar utsikt att käka till, och då och då gick det förbi en härlig rasta-fari-snubbe som sjöng högt och hälsade glatt. Folket alltså, älskar dem.

Vi har fått en invasion av typ det enda djuret som finns här; mimimyran, och de tar över köket! Gick berserk med diskborsten idag och gick raka vägen till affären för att köpa myrdödarmedel. På burken stod det: Search, aim, spray and kill. Precis perfekt information, nu ska de små äcklona döden dö.

Vi beställde ganska nyligen sex lådor öl, som blev leverarade ända till dörren. Vi tänkte att det skulle räcka en månad, men efter typ en vecka insåg vi att det var otroligt mycket felräknat då vi strax efter fick börja handla öl i affären igen. Frågade grannen när nästa leverans skulle kunna komma, och han bara tittade häpet på oss och började asgarva. Hehe. Det är varmt, den är kall och den är god. Lätt hänt. som tur var så sa han sedan att det bara var för honom att ringa och så kunde de komma när som. Va bra, svarade vi. Vi tar 15 lådor Carib och 5 lådor Stag. Grannen gapade, kammade bak håret med handen och började skratta igen, lika hårt som innan. Vi förklarade att sex lådor bara varit fjantigt, och att 20 borde räcka en månad.. precis. Han tittade på oss som om vi vore ididoter, fast det gör han alltid. När han sedan ringt hade till och med leverans-killen börjat skratta åt vår efterfrågan. Kul att vi roar!

Ska bli bättre på att uppdatera, promise.