De är sådana solälskare att det är svårt att ens beskriva på ett sätt så att jag kan komma i närheten av deras extrema kärlek till sol och värme. Och nu när jag befinner mig på en så himla fin ö, med ett så himla fint väder (till skillnad från Sveriges höst-rusk) så kunde de inte se möjligheten att komma hit och hälsa på glida dem ur händerna. Den 28 november flyttar de in i vår lilla lägenhet. Och fast de påstår att det är för att hälsa på mig, är jag ändå övertygad om att det är stranden och solen som lockar mest. Om jag suttit i samma situation fast i Finland hade de nog inte insisterat på att hälsa på med samma, brinnande entusiasm. Haha.
Idag är en väldigt, väldigt slö dag. En sån där man vaknar och känner sig som en deg. Alla rörelser är slöa och tar liksom emot. Huvudet värker lite lätt och ögonen svider. Hade utan problem kunnat gå och lägga mig och sova resten av dagen nu. Ute steker solen och det är apvarmt. Efter tre veckor nu känner man att man liksom vant sig vid att solen alltid levererar, och jag har inte varit på stranden en endaste gång på en vecka, jämfört med första och andra, då man lapade sol dagarna ut och in. Man har på något vis kommit ifrån den där "jag-måste-ta-till-vara"-inställningen som man ofta har när man åker iväg bara för en eller två veckor, det gör ingenting om jag inte orkat gå till stranden på en vecka, eller att den där brännan jag fixade de första veckorna håller på att blekna bort fullständigt redan. Jag hinner, jag hinner både gott och väl.
Observerade i J3C idag, de höll på med division och grejade med mynt och diskussion. Det var intressant. Eleverna är superexalterade över att vi är där, och är jättetrevliga. Känslan av att alla ställer sig upp och säger i kör "Good morning, visitors" när man kommer in är speciell. Simon presenterade våra tre "extrabokstäver" här om dagen, och det visade sig att sj-ljudet i ordet "sju" var otroligt svårt, till och med omöjligt för vissa barn att uttala. Det tyckte de va spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar