tisdag 28 augusti 2012

Så dumt det kan bli

Jag vet inte riktigt om jag borde skriva det egentligen, men som med allt annat jag känner så för gör jag det i alla fall. Rätt eller fel kan diskuteras.

I går blev det lugna återträffs-hänget i stället ölhäng och så blev det sprithäng och sen vet jag inte mer. Jag är 23 år gammal och fick panik när jag vaknade. Jag var hemma i min egen säng, men jag hade inga som helst minnen av hur och när jag kommit hem. Jag insåg att jag inte hade några luckor som behövde fyllas i, jag hade ett enda stort svart hål. Inget jag rekommenderar någon. En vän sa tröstande att det är okej om det inte hänt förr, så jag har försökt intala mig själv detsamma hela dagen.

Jag har fått en del ifyllt, och det har visat sig att jag betett mig ganska illa mot en person som jag bryr mig otroligt mycket om. Sagt saker som jag verkligen inte menar och som gör allt annat än stämmer, men som jag givetvis inte kan förklara eftersom jag själv inte minns. Helvete.

Har inte stigit upp än, så jag fortsätter att ligga i sängen med pyjamasen på och med trasen upptryckt i ansiktet. Det är helt sjukt att jag sovit bort en hel dag. Speciellt när det låter som att jag bor granne med en festival i och med nollningen som dragit igång.

Nej, allt med igår blev fel fel fel. Och så blir det ibland, och som min vän sa; det är okej om det inte hänt innan. I morgon är en ny dag och jag har i alla fall lärt mig en läxa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar