tisdag 6 september 2011

Blodgivningen kan ta mig...

Egentligen kanske man inte ska säga något dumt och nedlåtande om något så bra som blodgivning. Men idag har de gjort mig arg, och för stunden är jag förbannad och tycker att dem skitit i det blå skåpet.

Jag är blodgivare, för att jag anser helt enkelt att om man är beredd att ta emot blod måste man också vara beredd på att ge om man kan. Och jag är inte nålrädd och allt det där och är alltså fullt kapabel till att ge mitt blod utan några problem och komplikationer. Då är det ingen diskussion om att jag ska ge, helt enkelt. MEN idag gav jag inget blod, fast jag hade en tid inbokad, och fick ett sms som påminde mig igår om att jag hade en bokad tid klockan åtta, och att jag skulle komma på min bokade tid eller meddela så att den kan ombokas.

Eftersom jag börjar vid nio idag släpade jag upp mig själv vid sju och sambo vid halv åtta (jag har inget körkort) och så körde vi in till sjukhuset. I smset stod det också att i min stad tillämpas drop-in, och jag tog väl för givet att de har en viss mängd inbokade givare och även utrymme för de som bara kan komma drop-in. Väl inne på blodgivarcentralen stod jag är världens längsta kö, och i väntrummet satt de tusenmiljoner som redan stått i denna kö och som nu bara väntade på att få gå in. När klockan närmade sig halv nio och jag bara sett en person gå in för att ge blod insåg jag att jag inte skulle hinna, så jag stod bara kvar i kön för att påpeka för han i luckan att jag inte har tid, då jag trodde jag var inbokad klockan åtta som dem sagt, men att jag nu köat i nästan en halvtimme och jag måste tillbaka till skolan. Han log vänligt mot mig och förklarade att alla har tid runt åtta, men att det är drop-in för alla och drop-in bara gäller mellan 8-12. Vilken typ. Här går man dit bara för att göra något bra för någon annan, och inte ens det kan gå smidigt. Då blir jag riktigt arg faktiskt. Fy.

Hade lovat sambo en korv som tack-frukost på Pressbyrån inne på lasarettet, och dem öppnade 07.30, så jag gick in och ställde mig i kön där. Och när jag beställer mina korvar ler kvinnan vänligt åt mig och förklarar att dem inte är färdiga på långa vägar. Ja, det hade ju bara varit öppet i en timme, vad trodde jag egentligen?

Nej, nu ska jag dra till skolan. Måste köpa kaffe. Annars kan det hända att jag gör någon illa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar