Kaffe och kulör

 Målade planlöst på ett stort papper idag, jag blir verkligen som ett barn när jag kommer i kontakt med färg. Sitter någon nära mig och jag har en penna dröjer det inte länge förrän denne har ett sträck på armen. Bilden är taget på resultatet av att jag kladdade på folk som tyckte att det var minst lika roligt som mig och som genast gav tillbaka. Jag hade tillslut också i pannan och på halsen. Och S hade i skägget. Har lite problem med att få bort  färgen nu bara, och den sitter rätt hårt, haha. Jag hade roligt i alla fall, och ibland måste man låta sig själv att släppa allt. Inte tänka på hur det borde vara, hur det ska vara. Bara gör, bara va. Man kan inte kontrollera allt, det är inte sunt att känna att man måste veta hur allt ska bli. Att lära sig själv att slappna av, ha kul med det man gör, gå lite för långt och inte tänka är bland det viktigaste när det kommer till välmående, tror jag. Tänk inte på att färgen är på armarna, tänk på att det är ett bevis på att man hade roligt.

Har sovit riktigt dåligt i natt, eller ja, har knappt sovit alls. Någon timme på sin höjd. När detta händer är jag otroligt tacksam för kaffe. Det är utan tvekan livets dryck, hade inte klarat mig utan det. Är säkert beroende, fungerar inte innan min första kopp på morgonen. Huvudet startar helt enkelt inte utan koffein, men jag bryr mig inte om det. Kaffe är inte farligt för hälsan, och så länge det inte är det ser jag det inte som ett problem. Sambo dricker läsk i okontrollerade mängder och jag sitter med en kopp kaffe i handen varje minut under hela dagen, så alla har väl egentligen något som de är mer eller mindre beroende av och inte kan leva utan. Synd bara att kaffepriserna helt plötsligt skjutit i höjden, minns att jag bara för ett tag sedan köpte Zoega's Mezzo när jag hade lite extra pengar och ville unna mig lite lyx. Nu skiljer det bara någon krona mellan det och Gevalia Milea som jag alltid har hemma annars. Vad hände där, liksom? Alla som tycker att priset på kaffe ska sänkas räcker upp en hand.