Nämen, som det kan bli!

Igår funderade jag på fest i dag, men tröttheten vann och jag bestämde mig för att jag behövde en kväll av det lugnare slaget för att orka med sittningen i morgon. Det blev en runda på stan med JUJ för att hitta kläder till temat 90-tal som jag blev tilldelad till sittningen (kommer bli helt awesome) och det blev en herrans god lunch! Som eftermiddags-aktivitet stod spinning på schemat och tanken var att direkt efter gå hem och ta en dusch, dra på sig myskläder, poppa popcorn och slänga sig i soffan till ett gäng Masterchef-avsnitt. Näe, riktigt så blev det inte! Fick nys om att tatueringsmässan skulle slå upp dörrarna vid 18, var helt säker på att den var förra helgen och att jag missat den. Var givetvis helt tvungen att gå dit! Slängde iväg ett sms till MM som inte var sen med att haka på. Jag sprang in i duschen och gjorde mig i ordning och hemmakvällen var som bortblåst, åh så kul!

Jag har tid för att tatuera mig på måndag, så jag åkte bara dit för att jag älskar tatueringar och för att det skulle vara ruggigt trevligt. En kul grej, dessutom, som inte händer varje dag. MM ville tatuera sig och hade kontaktat samma studio som jag ska till, men inte fått något svar, så hon blev riktigt taggad när vi började gå runt mellan alla bord. Rätt var det var så skulle hon springa iväg och hämta ut pengar och göra sin tatuering på plats. Det gjorde ju inte mig mindre supersugen precis, och när jag stått bredvid en stund och tittat på när tatueraren satte igång var jag också bara tvungen att springa och hämta ut jag med. Lenny från Stockholm Classic Tattoo fick äran att tatuera in mitt personnummer (utan de fyra sista, givetvis) i nacken i romerska siffror. Ett motiv jag gått runt och tänkt på i många år, men som jag aldrig kommit till skott med att göra.

Jag ska inte ljuga, när jag precis hade gjort den började jag noja. Det kändes som att det var en impuls-grej, någonting jag är alldeles för bra på, och det vet jag. MM sa att det bara kändes så för att jag inte bokat en tid och sen gått runt och väntat innan jag skulle få göra den, att det var för att jag fick göra den med en gång. Det är inte en impuls-grej om man tänkt på det länge, det hade det däremot varit om jag gått fram och bläddrat upp en bild jag aldrig sett innan och gjort den. Tyckte att det lät smart, och släppte genast de tankarna. Just nu tycker jag att den är väldigt stor, men det handlar nog mer om en vanesak. Jag är riktigt nöjd. Vi är riktigt nöjda. När vi båda var klara firade MM med cider och jag med öl, och jag måste säga, att det var nog den godaste på länge!

På bussen hem började vi båda två skratta, fan va sjukt egentligen. Vi hade båda två planerat individuella hemmakvällar, och MM hade suttit i pyjamas när jag smsat henne. Nu satt vi på bussen hem och var ny-tatuerade. Det kunde man ju inte tro tidigare idag. Haha! Jag säger då det..
Bådas mammor har för övrigt godkänt tatueringarna.